josefinsundholm

I smått och stort;

Jag har åkt till Spanien med min bästa vän och haft semester på riktigt.
Jag har fött barn. Vilken powerkvinna!
Jag har varit rädd för mitt liv i Marocko och aldrig känt mig så trygg i samma veva.
Jag har pendlat två timmar om dagen och insett att småstad är det som gäller. På alla sätt och vis.
Jag har velat vara på vilken annan plats på jorden som helst förutom här.
Jag har blivit bränd. Kär och bränd. Och sen träffat mitt livs stora kärlek. Och alla bränder känns värt det.
Jag har insett vad riktig kärlek, 100 procent innebär. I form av mina systersöner.
Jag har varit på toppen, ramlat långt ner men klamrar mig sakta men säkert uppåt.
Jag har blivit med hem, mitt riktiga hem. Som jag sedan tappade men som jag nu återfått och aldrig lämnar i från mig.
Jag har druckit vin i London med mannen som jag är övertygad om att jag kommer dricka vin med i London igen.
Jag har testat på hur det är att vara helt ensam - inte min tekopp.
Jag har fortsatt umgås på mitt favoritställe i världen.
Jag har bokat bröllop och således sållat en del bland mina vänner.
Jag har lärt mig vad ett riktigt krossat hjärta innebär.
Jag har varit sugen på att äta upp min dotter ett par gånger för det är obehagligt hur söt hon är.
Jag har längtat tillbaka till mitt andra hem på Malta och väntar med spänning tills jag ska ta min familj dit.
Jag har aldrig velat vara någon annanstans på jorden än här.
Jag har blivit chef och tänkt att det här med personalansvar inte är min grej.

I smått och stort.
Jag tror jag börjar igen. För vad som är viktigt i livet är:
Kärlek, mat, vin, musik, skriva och solljus.

Åh, jag svär. Jag har dom absolut bästa vännerna. Oavsett om de finns på Haga, eller Uppsala, eller kanske till och med Tyskland så är dom bäst i världen. I love you.

Jag kan inte förstå den oro jag hade i våras. Hur en människa kunde må så psykiskt dåligt och stressa för att jag inte trodde jag skulle få ett jobb.
Idag hade jag möte på jobbet. Med en psykoterapeut från Röda korsets krig och tortyrskadades center i Skellefteå.
Han visade vad en människa behöver för att må bra. En sysselsättning är en av det.
SÅ självklart förstår jag min oro. Men titta hur bra det gick! Jag har ett sjukt nice jobb. Jag älskar mina kollegor och jag får förändra världen.
Fan. vad livet är bra. Sjukt.
Plus att jag vet en sak som inte ni vet. Men det kanske ni får veta snart.
Är du med.. människa? 23 december. Då smäller det jag jobbat med ett tag :)

JAG ÄLSKAR MIN GRANNE!
Let me take you back thorugh time. Jag har haft kärleksfulla förhållanden till alla mina grannar.

Det började att min syster och sambo bodde här. Närkontakt av rang.
Sen var det Micke & Ida. Ida & Micke. Lite beroende på hur man ser det. För mig var det först Micke. Sen var det Ida. Och sen förstor jag att det var Micke & Ida. Dog då.
Sen åkte jag till Canada. Och när jag kom tillbaka så var det Martina. Och sen var det Martina och Nick. Och sen var det Martina Nick och Andreas. Och sen orkade jag inte mera. Men jag älskar dom. På alla sätt. Framförallt Nick, för han grattade mig på födelsedagen. Och vi brukar ha fyllesnack. Han röker. Och jag sitter bredvid och pratar om mina problem. Jag gilllllar verkligen Nick. Han är från Texas. Och jag trodde han var från London. En gång skulle jag härma hans dialekt. Då dog han. Lite lätt. Och sen vill att jag alltid ska låna socker av dom. Nick spelar gitarr. Och Martina är så snäll. Och Nick är så duktig på svenska numera. Ibland pratar vi svenska och ibland engelska. När Martina är med pratar vi alltid svenska, för det vill hon. Men ibland när vi smyger då pratar vi engelska.
Som sagt- ett komplicerat förhållande till mina grannar. But I love them. Och en gång sa en vis kvinna till mig att har man en relation med sina grannar i Sverige tyder detta på att man är social.
PUNKT.

Så avslutar jag snart min första vecka som heltidsarbetare. Och hur undrar ni?
- Jo med feber och dyngförkyld.

Idag sa min kollega Robert till mig; Undra om du skulle klara av att jobba i ett lugnt tempo. Måste vara svårt för dom där 60åringarna med en 25åring på kontoret.

Tjaråå

Dagens lärdom:
- Res inte med en kniv i handbagaget, det kan bli otrevlig stämning på flygplatsen då!

Godnatt

Det är få förunnat att ha en bästis. Plus att ha sin bästis i samma stad är inte fy skam. Likt cykeln åker fram från förrådet blir vi alltid två igen. Det är tryggt och det är rätt. Så som det ska vara.

Puss.

Herre, vilket lugn som kommer inombords direkt jag passerar gränsen över ängarna och kommer till Mariedal. Jag mår gott ända in i hjärta och själ. Jag sover som en stock och vaknar aldrig. Jag har härliga eftermiddagar med kaffe och en tidning. Jag träffar ingen jag känner på morgonpromenaden, jag träffar inga studenter när jag handlar på coop. Jag kan egentligen bara vara. Om en månad flyttar jag hit igen. För att jag kan. Och för att jag vill.

Nu. jobb. Jag. älskar. jobb. på. söndagkvällar. Helt på riktigt alltså.
Puss

Gud, hur man kan känna sån extrem lycka.
Bara vara lycklig och för en gång skull känna kontroll inombords. BARA ha 3 jobb att kontrollera. Herre vilken lyx. Jag mår som en kung, och har till och med tid att fixa sånna där superkuliga saker som bara jag kan fixa. Jag kan ibland inte förstå att det faktiskt är sista tiden med Lisa. Lisa som bodde med Love jämt förra året, märks så tydligt idag när hon bor med Love. Jag gillar verkligen Love men känner mig ibland ivägen. Det är samma med O och M. Fast dom är dryga, både när dom är själva och ihop.

Gud jag gillar livet, fast jag är ensam. fast jag har liv runt omkring mig prick hela tiden. Livet. Alltså. Sjukt. Vad man inte nöjer sig. Eller gör det för ofta.

Vad det är mycket känslor just nu.
En månad kvar till examen och allt bara dyker upp som ett brev på posten.
Hur ska 3 år springa iväg samtidigt som allt har hänt på dessa 3 år?
När jag började universitetet hade jag precis kommit hem från en jorden runt resa. Jag var kär i en engelsman och fick alldeles för dyra telefonräkningar.
Sen flyttar D in i min lägenhet och allt bara förändras. Hur kul man kan ha, och samtidigt gå varandra på nerverna. Terminen efter det bor Jacob mer eller mindre hemma  hos mig och äter mig tom på mitt kylskåp och dricker upp mitt vin. Han blev min andra halva och vi hade så grymt kul. Termin 3 flyttar jag 640 mil hemifrån till andra sidan atlanten och pluggar sönder migsjälv och träffar människor jag aldrig någonsin skulle träffat. Att bo i en 8 miljoners stad är bland det coolaste jag fick göra. Termin 4 var tuff, jag skrev en uppsats helt på egen hand utan någon hjälp. Så många gånger jag trodde jag skulle gå in i väggen men jag bara fixade det.
Termin 5 var nästan den roligaste under hela min tid. Den var absolut kämpigast med tanke på att jag bestämde mig för att plugga dubbelt och dessutom ta mig an två jobb men den klass jag hade var så sjukt roliga och jag hittade ett grabbgäng som jag verkligen föll för. Jag mådde så bra efter att ha kämpat på med en viktnedgång och träffade en massa roliga, konstiga, söta, snälla, hårda, små och härliga personer. Och nu sitter jag här, termin 6. Min sista termin. Med Lisa. Lisa som är min bästaste skol-bästis. Med ångest i varsin kropp kämpar vi igenom och undrar vad som kommer hända med oss i höst. 3 jobb har jag vid sidan av för att visa hur duktig jag är och att ambitiöshet är det jag kan bäst. Under hela min tid har jag dessutom druckit alldeles för mycket vin med Oskar. Han som under vår vänskap har gått från att vara relationsanarkist till att ha en pojkvän han inte sovit utan på ett halvår. Jag kämpar på med mina killar också. Kan liksom inte riktigt bestämma mig hur jag vill ha det. Söndagar vill jag verkligen ha någon, frågan är bara vem, vad, hur?

Livet står runt hörnet just nu. Och det ska bli så spännande.

Jag börjar känna att det är mycket nu.

Tre jobb, ett examensjobb, ansvar, jobbsökningar, lägenhetssökande, planering och privata skäl.
Jag bara vill att livet ska lösa sig. Jag vill ha kul. I chinos och äta majs.
Jag vill gå i kilklackar och cykla omkull. Jag vill egentligen inte tänka så mycket.
Logistik är jag bra på men ibland vill jag bara sova länge och se serier en hel dag.

Ska vi sova ihop?

Vilken otrolig skitdag.

Ont i magen, således ingen morgonpromenad. Kaotisk morgon med dåligt väder, spill på kläder, icke-fungerande dator, kaoshår och hela packet. Dålig dag i skolan med inga datorer och otrevliga människor. Trött som ett djur och ont i magen. Fil och linfrön till lunch. Fortfarande ont i magen. Hem och sova. TRÖTT. Tänkte ta långpromenad och gå på CX klockan 17.30. Vad händer? JO SNÖSTORM BÖRJAR 16.15. Bara att vända på sig och somna om. Vaknar nu, fortfarande snöstorm och ont i magen. Blir att äta mat med linfrön i och sen äta glass. Jag brukar ju ibland bli känslig i magen när jag äter glass. Kanske hjälper?
Nu har jag bestämt mig, jag ska sluta gå och träna tills dagen då det faktiskt blir vår i Umeå och vädret tillåter. Ska bara sitta inne, se på The Office och äta onyttigt tills våren kommer.
SÅ DET SÅ!!

Med detta sagt, blir det kycklinggryta och glass ikväll.
Godnatt!