josefinsundholm

Vem berättade för mig att jobba heltid innebär att komma hem 19.58 på kvällen?
Det här var ju min träningsfria dag då jag skulle komma hem 17.00 och hinna städa och fixa en massa. Får ju finfrämmande imorgon. Får ta låång komp imorgon.
HERRE, redan fredag. Var försvann veckan?

Gulliga gulliga vänner som kommer på en tisdag och äter lax, och har med sig en flaska vin.
MAN BEHÖVER INGET ANNAT NÄR MAN HAR FINA MÄNNISKOR RUNT OMKRING SIG.

Och idag var jag och hämtade A på dagis första gången. Han bara hoppade ur frökens famn och in i min. Pussgurka.

Nu måste jag sova eftersom jag ska vara på jobbet kl 7 imorgon.
Tjaråå.

Och från att ha varit på jobbet från klockan 7 imorse till att komma hem nu, det gör inte så mycket..

När man äter indiskt.
Eller sitter på Bishops.
Eller hör storys från Sierra Leone.
Eller får höra hur jävla awesome man är.
Eller vilka framtidsmöjligheter som finns.
Eller vilka uppgifter som komma skall för arbetet som görs.

Nu ska jag totaldäcka.
För imorgon är en annan dag.

Det är farligt skrämmande det här med att bli bekväm.
Idag var jag på universitetet och träffade 4 personer jag kände. Det är alltså fler folk jag träffat sen jag började jobba. Konstigt.

Imorgon blir det middag med min chef, hon kommer upp då vi ska hålla utbildning onsdag-torsdag. Som sagt var det någon som tyckte det gick fort fram?

Nu vill jag bli feberfri så jag kan börja träna igen. Nu är det fan på tiden.

 

Plus att jag saknar packet. Åh vad jag saknar packet.

 

På en söndag, eftersom jag inte dricker alkohol, mår jag perfekt på morgonen. Åker på utbildning, får exotisk planka. Kirrar lunch till imorgon. Åker och gungar, och blåser såpbubblor. Städar lägenheten, kokar köttgryta i 3 timmar och tar en långdusch.

Är jobb lika med no life and all grown up? Eller?
Nu börjar jobb-vecka nummer 2. Hoppas på lite lugnare tempo.