josefinsundholm

VILKEN VÄRSTA DAG.

Mitt huvud är sprängfyllt av hur mycket jag har gråtit idag. Bästa underbara fina Lisa har nu lämnat Umeå.
Om människor tycker att vi spenderat mycket tid i min lägenhet de senaste åren finns det inget som beskriver hur mycket tid vi tillbringat på Strombergsväg 140.
Hur mycket kaffe vi druckit, kramats, sett film, druckit sprit, packat, städat.



Sofie har åkt idag, och Ida åker imorgon. Och ingen av dom kommer tillbaka i höst. Det är en hemsk känsla som strömmer genom mig just nu. För tillfället känns Umeå ett hemskt ställe och vara på och så har jag inte kännt på många många många år.
Jag vet att detta bara är idag eller i veckan men jag har kräk-känslor i kroppen. Just nu känns det som att det aldrig mer blir spontan-kaffe hos Greta, eller flyttning eller bara springer över på middag hos diverse människor.



Förövrigt om vi ska säga något annat är uppsatsen förtillfället över eftersom vi inte får göra några ändringar efter vår opponering. Undra varför statsvetenskapliga institutionen har en opponering över huvudtaget?
Jag har fått middag på båten av bästaste maaami idag. Inget går upp mot min bästa familj.
Jag och Jessica var ute på långpromenad, blev nästan två timmar vilken kändes riktigt skönt. Gick med barnvagnen så nu har jag känningar i armarna, det är ingen lätt sak att gå och dra på den där. Men härligt ändå.
Och imorgon firar vi av Oskar innan han drar vidare söderut.



En ordentlig referens av yran kommer så småningom. Världens bästa helg är det ju som alltid och detta kommer redovisas ordentligt med både bilder och text.
Hejs.