..And then I go and spoiled it on by saying something stupid like I love you
Just nu är det mycket som har hänt.
Jag har varit otroligt besviken och det har sedan vänt på 24 timmar. Möjligtvis ett förlåt till de berörda kan sitta på sin plats?
Jag har alltså fått heltidsjobb på mitt gamla jobb på Godishuset. Ett vikariat på 1 år medan Lisa är mammaledig. 25 januari sätter det igång.
Jag är otroligt glad och det känns som en bra utmaning. Det är tydligen något helt annat att vara heltid har jag fått veta efter några samtal med min chef.
Jag har även blivit andre butikschef vilket innebär att jag är den ansvarige under mina helger och dessutom jämt när Monica är borta. Beställningar och dylikt hänger på mig och blir något fel är det jag som måste ta ansvar.
Och vad pengar jag kommer tjäna sen :)
Söker lägenhet för fullt, men ligger nästan jämt 4-5:a på alla lägenheter.
Det här känns så jäkla bra. Vara hemma med människor som behöver mig mest just nu och bara vara med hemma med människor som har saknat mig (och som jag har saknat), och sen åker jag på en jäkla resa nästa vår.
Och inte för att tala om att jag faktiskt kan räkna det här som ett års arbetslivserfarenhet sen när man ska söka jobb i framtiden.
Ibland tänker jag att jag kommer sakna Linköping. Men det är mest för den anledningen att jag vet inte när eller om jag någonsin kommer hit igen. Och jag har ju trots allt bott här. Men det är inte många tankar av saknad som kommer.
Ikväll ska Richard, Niklas och jag till Juan's fest. Han fyller 20, och det ska han fira med en otrolig fest i Nationskällaren. Han beräknade att ungefär 70 pers skulle komma. Med andra ord inte en jättepersonlig fest och man slipper stöta på folk som man inte är speciellt intresserade av att stöta på. (kan vi ju hoppas).
Det här blir lite av min sista helg i Linköping för jag tänkte ta mitt pick och pack och åka till Norrköping nästa helg och umgås med Malin och Elin innan jag åker hem.
Förövrigt har jag slutat äta, jag är verkligen aldrig hungrig. Undra vad som har hänt?
Puss
Jag har varit otroligt besviken och det har sedan vänt på 24 timmar. Möjligtvis ett förlåt till de berörda kan sitta på sin plats?
Jag har alltså fått heltidsjobb på mitt gamla jobb på Godishuset. Ett vikariat på 1 år medan Lisa är mammaledig. 25 januari sätter det igång.
Jag är otroligt glad och det känns som en bra utmaning. Det är tydligen något helt annat att vara heltid har jag fått veta efter några samtal med min chef.
Jag har även blivit andre butikschef vilket innebär att jag är den ansvarige under mina helger och dessutom jämt när Monica är borta. Beställningar och dylikt hänger på mig och blir något fel är det jag som måste ta ansvar.
Och vad pengar jag kommer tjäna sen :)
Söker lägenhet för fullt, men ligger nästan jämt 4-5:a på alla lägenheter.
Det här känns så jäkla bra. Vara hemma med människor som behöver mig mest just nu och bara vara med hemma med människor som har saknat mig (och som jag har saknat), och sen åker jag på en jäkla resa nästa vår.
Och inte för att tala om att jag faktiskt kan räkna det här som ett års arbetslivserfarenhet sen när man ska söka jobb i framtiden.
Ibland tänker jag att jag kommer sakna Linköping. Men det är mest för den anledningen att jag vet inte när eller om jag någonsin kommer hit igen. Och jag har ju trots allt bott här. Men det är inte många tankar av saknad som kommer.
Ikväll ska Richard, Niklas och jag till Juan's fest. Han fyller 20, och det ska han fira med en otrolig fest i Nationskällaren. Han beräknade att ungefär 70 pers skulle komma. Med andra ord inte en jättepersonlig fest och man slipper stöta på folk som man inte är speciellt intresserade av att stöta på. (kan vi ju hoppas).
Det här blir lite av min sista helg i Linköping för jag tänkte ta mitt pick och pack och åka till Norrköping nästa helg och umgås med Malin och Elin innan jag åker hem.
Förövrigt har jag slutat äta, jag är verkligen aldrig hungrig. Undra vad som har hänt?
Puss
Kommentarer
Postat av: harder
va roligt o grattis
Trackback