My heart melted to the ground,found something true
Jag måste ändå säga att jag är rätt nöjd med dagen. Morgonpromenad och plugg. Lagat mat till familjen och rockat i singstar. Knäckte både Jessica och Malin.
Kvällen har spenderats med bästa norrköpingskan (ja, om elin hade varit här hade ni fått tävla om titeln)
Vi har promenerat, ätit chips, sett på film och gått lite mera. Inte allt för långt men underbart.
Jag kommer sakna dig. Med all säkerhet.
Men vi ses. Det kanske kommer bli en lång vår men jag kommer ner i höst. 120. Och jag säger aldrig 120 om jag inte menar det.
Hpkp åkte idag också. Men jag väntar på dig. Och om jag kan och har råd skulle jag hemskt gärna vilja komma till dig också.
Det konstiga med allt är att när mina goda åker så känns det fortfarande bra. Jag har inte den där förtvivlan som jag alltid känt om Umeå, att alla människor suger och allting. Jag har hopp och tror det absolut bästa. Jag längtar liksom. Och det känns enormt bra. Då känner jag att jag har gjort rätt beslut. För klart man varit tveksam. Mer än en gång.
Jessica flyttar lite hela tiden nu. Om vi kommer bo nära varandra blir frågan annars kommer jag nog bo där rätt mycket. Om inte den där MaTTias ska hålla på att vara i vägen ;) (ääälskar diig)
Mina tår fryser fortfarande och nu ska jag krypa till kojs. Imorgon blir det nog en heldag på universitetet med Sofia. Och skriva, skriva, skriva.
Puss
Kvällen har spenderats med bästa norrköpingskan (ja, om elin hade varit här hade ni fått tävla om titeln)
Vi har promenerat, ätit chips, sett på film och gått lite mera. Inte allt för långt men underbart.
Jag kommer sakna dig. Med all säkerhet.
Men vi ses. Det kanske kommer bli en lång vår men jag kommer ner i höst. 120. Och jag säger aldrig 120 om jag inte menar det.
Hpkp åkte idag också. Men jag väntar på dig. Och om jag kan och har råd skulle jag hemskt gärna vilja komma till dig också.
Det konstiga med allt är att när mina goda åker så känns det fortfarande bra. Jag har inte den där förtvivlan som jag alltid känt om Umeå, att alla människor suger och allting. Jag har hopp och tror det absolut bästa. Jag längtar liksom. Och det känns enormt bra. Då känner jag att jag har gjort rätt beslut. För klart man varit tveksam. Mer än en gång.
Jessica flyttar lite hela tiden nu. Om vi kommer bo nära varandra blir frågan annars kommer jag nog bo där rätt mycket. Om inte den där MaTTias ska hålla på att vara i vägen ;) (ääälskar diig)
Mina tår fryser fortfarande och nu ska jag krypa till kojs. Imorgon blir det nog en heldag på universitetet med Sofia. Och skriva, skriva, skriva.
Puss
Kommentarer
Trackback
