Who am I to tell you?

Är i Norrköping nu för att imorgon åka hem hem hem.
Det är ju absolut det här som är det värsta med att åka. Från Malin och Elin.
Det är ju trots allt de som har varit tryggheten i de hemska Östergötland.
Och jag önskar att vi kan ses i vår också. Det är ju inte lätt när man jobbar heltid och nästan inte har någon semester.
Och om jag dessutom har tänkt bjuda syster på en utlandsresa i höst så kan det vara bra att inte ta ut några dagar.

På fredag börjar jag. Att knega, working 9 to 5. What a way to make a living!
Det känns riktigt bra, förutom detta lägenhetssökande. Jag hittar inte min drömlägenhet.
Och det vill jag. För fyra års poäng måste det kännas bra.
Jag skulle så gärna vilja hitta ett privatägd på Sandbacka, två rum och kök. Underbara tider!

Imorgon bär det alltså av. Med fem väskor i händerna (packade om från sju idag). Tur att jag åker direkt till Arlanda och att jag har Malin som hjälper mig med väskorna till stationen.

Nu har Malin åkt till jobbet och Elin ska väl komma hit en stund innan hon går till sitt jobb, jag undrar vad jag ska laga för gott tills ikväll?
Det är nästan som våra sambotider igen.

Åh, en lägenhet nuu tack. Puss
Dessutom saknar jag Hpkp massvis.

Kommentarer
Postat av: jessica

det där med syster och utlandsresa tyckte jag lät väldigt väldigt bra ;)

2008-01-22 @ 16:17:24
Postat av: harder

jesper l var namnet

2008-01-22 @ 21:46:19

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0